next up previous contents
Next: Motorenhetens sjukdomar Up: Motorenheten och muskelrörelse Previous: Minst rekryteras först   Contents


Rörelse är ett resultat av musklers koordination

Den enklaste typen av led, gångjärnsled, kräver två muskler som verkar i motsatta riktningar för att fungera; dessa två är varandras antagonister. För att hantera mer avancerade leder med större frihetsgrader krävs fler muskler. Ett enskilt moment för leden runt en viss axel beror på vektorprodukten mellan momentarm och kraft i planet vinkelrät mot momentaxeln. Det total momentet är summan av de enskilda momenten. I fallet med två antagonister runt en gångjärnsled blir det differensen mellan momenten genererade av musklerna.

För att sätta en kroppsdel i rörelse runt led krävs det initalt stort moment som dock sedan måste bromsas. Här samspelar muskler genom att agonisten först aktiveras för att skapa det första momentet varpå antagonisten aktiveras för att bromsa detta.

Den extra dynamik som råder i en muskel där dess kraft är beroende av sträckningsgrad och kontraktil hastighet har en stabiliserande effekt; vid en oväntad störning i en riktning kommer den muskel som drar åt detta håll att förkortas och dess kraftverkan att minska medan dess antagonist kommer att sträckas ut och dess relativa kraftverkan att öka. Resultatet blir ett stabiliserande moment som motverkar den uppkomna störningen. Genom att spänna musklerna i förväg och skapa en styvhet runt leden kan vi således motverka störningar.

Många muskler i kroppen löper över fler än en led. Principen med ökad muskelkraft i takt med ökad muskelsträckning kan utnyttjas även här då en led kan flekteras och extendera en muskel som löper över denna led men primärt flekterar en annan och därmed få större kraft i denna primära flektion.


next up previous contents
Next: Motorenhetens sjukdomar Up: Motorenheten och muskelrörelse Previous: Minst rekryteras först   Contents
Bengt Ljungquist 2007-01-20