next up previous contents
Next: Frivillig rörelse Up: Lokomotion Previous: Nedåtgående nervbanors lokomotoriska funktion   Contents


Mänsklig lokomotion

Till skillnad från katter och andra fyrfotadjur kan inte en människa med ryggmärgslesion gå spontant, även om rytmiska svar på forcerade rörelser (tex höftrörelser). Det mest talande beviset för existens av CPG:er hos människa kanske är de reflexer som förekommer hos en nyfödd, där stegrörelser förekommer då den hålls upprätt över och dras över en slät yta. Dessa reflexer antas successivt komma under supraspinal kontroll under det första levnadsåret då stegreflexer blir till funktionell gång, vilket förmodligen beror på utvecklingen av retikulospinala nervbanor samt genom att enkla flexions-extensionsmönster mognar då nedåtgående system från motorkortex och cerebellärt modulerade hjärnstamsnuclei.

I likhet med animal lokomotion bygger således den humana på modulation av oscillerande system, men den upprätta gången kräver större krav på balans och hållning vilket kräver en högre neural mognad som uppnås relativt sent.



Bengt Ljungquist 2007-01-20