next up previous contents
Next: Premotoriska områdens bidrag till Up: Frivillig rörelse Previous: Frivillig rörelses kortikala organisation   Contents


Primära motorkortex rörelsereglering

En enskild neuron i primära motorkortex är maximalt aktiv då en viss led under påverkan av specifika muskler rör sig i en viss vinkel; det föreligger en mappning här emellan. Neuroners aktivitet börjar ca 100ms eller tidigare innan rörelsen påbörjas. Föga förvånande är den utvecklade muskulära kraften proportionerlig mot aktivitetsgraden hos neuroner. Något mer förvånande är att grundaktiviteten i neuroner höjs då ett djur väntar på en signal som indikerar att det skall utföra en viss rörelse i en bestämd riktning. Detta aktivitetsmönster benämns set related eller preparatory set. Värt att notera är också att kortikomotoneurala (CM) neuroner, d v s neuroner i motorkortex som projicerar direkt på ryggmärgens motorneuroner, gör detta i ett ett-till-många förhållande; en CM kan projicera t o m på motorneuroner i olika muskler.

De flesta rörelser inbegriper flera leder och kräver temporärt precis sekvensiell aktivering av leder. Detta sker genom att en neuron representerar en rörelsevektor och att den resulterande rörelsen är en summa av vektorerna för alla de i rörelsen inbegripna neuronerna, en populationsvektor. En cells aktiveringsgrad ökar således om dess vektor ingår i den planerade rörelsens. Till skillnad från de perifera motorneuronerna signalerar signalfrekvensen således förutom styrkan i rörelsen även dess riktning hos de centrala.

På samma sätt som med spinala reflexer kan även primära motorkortex neuroner aktiveras genom sensoriska stimuli direkt från thalamus eller primära sensoriska kortex under vissa omständigheter, t ex då man håller emot för ett ryck. De kallas transkortikala eller lång-loop svar.

I likhet med de rörelsevektorer som förekommer enligt ovan så är även fingrarnas aktivering inte diskret uppdelad på neuroner utan varje neuron signalerar att olika fingrar skall aktiveras i olika hög grad. Denna koppling återspeglar också anatomin hos fingermuskulaturen; de är kopplade sinsemellan med olika senor och för att aktivera ett enskilt finger måste samtidig inhibition och aktivering ske.

En annan intressant egenskap med kortikala motorneuroner är att vissa av dem aktiveras endast vid lättare rörelser som kräver större finmotorik medan andra aktiveras vid kraftfulla rörelser som t ex ett stadigt grepp.

Primära motorkortex är således organiserat i två funktionella nivåer:


next up previous contents
Next: Premotoriska områdens bidrag till Up: Frivillig rörelse Previous: Frivillig rörelses kortikala organisation   Contents
Bengt Ljungquist 2007-01-20