next up previous contents
Next: Direkt-gated transmission - NMJ Up: Översikt Previous: Elektriska synapser   Contents


Kemiska synapser

Figure 3: Kemisk synaps
\includegraphics{bilder/SynapseIllustration.eps}

Signalering sker i kemiska synapser över en betydligt bredare synapsklyfta än för elektriska. Denna sker genom att en specifik substans, en neurotransmitter, frisätts från den presynaptiska terminaler genom exocytos av synaptiska vesikler. En viktig egenskap som särskiljer kemiska synapser från elektriska är förmågan till förstärkning; en enda vesikel som genomgår exocytos leder till att tusentals neurotransmittermolekyler frisläpps, och vanligtvis krävs det endast två sådana molekyler för att öppna en jonkanal. En liten presynaptisk terminal med en svag elektrisk ström kan leda till att en stor postsynaptisk cell depolariseras. Även om kemiska synapser är långsamma jämfört med elektriska är de snabba jämfört med en normal endokrin signalering. Detta beror på närheten till målcellen. Förutom den snabbhet som detta innebär, har det till följd en annan viktig egenskap; den mot en specifik målcell riktade signaleringen. Vad gäller aktiva zoner skiljer sig olika neuroner åt; i de neuroner som innehåller aktiva zoner blir utsöndringen av neurotransmitter väldigt specifikt riktad mot en målcell. Detta är inte alltid fallet, t ex har inte neuroner i ANS aktiva zoner, vilket leder till en långsammare och mer diffus synaptisk transmission. Det är inte typen av neurotransmitter som bestämmer om den postsynaptiska cellen skall exciteras eller ej, utan receptorn. En signalsubstans kan aktivera såväl inhiberande som exciterande kanaler. Receptorer för kemiska signalsubstanser har huvudsakligen två saker gemensamt:

Det finns två sätt som en neurotransmitter kan verka för att en kanal öppnas, s k gating:


next up previous contents
Next: Direkt-gated transmission - NMJ Up: Översikt Previous: Elektriska synapser   Contents
Bengt Ljungquist 2007-01-20