Implicit minne

Som tidigare nämnts kan implicit minne kan vara enderas icke-associativt eller associativt.

Icke-associativt minne är vetskapen om hur ett enskilt stimuli är beskaffat. Det uppträder framförallt i följande två former:

• Habituering - Minskad respons då ett ej skadligt stimuli ges upprepade gånger för just det stimulit.
• Sensitisering - Ökad respons på flera typer av stimuli (även vissa ej skadliga) då ett skadligt stimuli givits. Ett sådant stimuli kan omintetgöra effekterna av habituering, ett fenomen som kallas för dishabituering. Ingen speciell timing behövs för att uppnå denna effekt.

Associativt minne bildas genom följande två typer av lärande:

• Klassisk betingning - två stimuli, det betingade (CS efter eng. conditioned stimuli) och det obetingade stimulit (US efter eng. unconditioned stimuli) paras ihop. CS väljs så att det är relativt harmlöst och inte har någon relation med den respons som skall läras in. US däremot väljs så att det alltid ger en medfödd respons (UR efter eng. unconditioned response) som reaktion på det gynnsamma eller skadliga stimulit. Genom att låta CS och US förekomma samtidigt kommer så småningom dessa CS att utlösa UR. Detta kallas klassisk betingning. Om däremot CS efter betingning förekommer tillräckligt många gånger utan att US förekommer kommer kopplingen mellan CS och UR att försvinna, ett fenomen som kallas för utsläckning.
• Operant betingning - även kallat trial-and-error lärande. Innebär att ett specifikt beteende kopplas ihop med en förstärkande händelse. Till skillnad från klassisk innebär operant betingning att ett förutsägbart förhållande mellan ett stimuli och ett beteende formeras; genom effekten av ett beteende kommer det att försvinna eller att förekomma oftare beroende på om denna är ogynnsam elle gynnsam. Precis som i klassisk betingning är timing viktig; om inte beteendet följs av effekt inom en kort tid bildas ingen koppling dem emellan

Associativ inlärning sker dock inte slumpmässigt, utan diskriminering sker av stimuli som faktiskt kan framkalla den respons som givits. Exempelvis kan intagande av en viss typ av föda associeras med illamående, men ej med kutan smärta, t ex under foten.

Vissa former av implicit minne verkar involvera cerebellum. Lesioner i cerebellum har visat sig medföa att en del inlärda klassiskt betingade responser försvinner. Vidare kan lesioner i amygdala medföra att inlärd rädsla försvinner.