next up previous contents
Next: Beröring Up: Kroppens sinnen - en Previous: Transmissionshastighet i olika typer   Contents


Sensoriska modaliteters kanalisering

Hudens receptortopografi avspeglas i hur nerver i dorsala rotganglier på en viss nivå i ryggraden innerverar ett visst hudområde. Denna topografi är arrangerad kaudalt-rostralt med anus och genitalia mest kaudalt och nacken mest rostralt. Ansiktet innerveras av trigeminalnerven.

Sensoriska taktila och proprioceptiva nerver stiger efter deras inträde i ryggmärgen upp genom ipsilateralt posteriora kolumner till medulla med sekundära förgreningar som terminerar i ryggmärgens dorsala horn. Ju mer kaudalt nerverna går in i ryggmärgen, desto mer medialt placerade är de i den dorsala kolumnen. I medulla delas de upp i två buntar, fasciculus cuneatus och fasciculus gracilis. F. gracilis är medialt placerad och innehåller fiber som stiger upp från ipsilateralt sakrala, lumbala och nedre torakala segment medan f. cuneatus är mer lateralt belägen och innehåller fiber från övre torakala samt cervikala segment. Dessa två buntar terminerar i nucleus gracilis respektive nucleus cuneatus. Se Bild 7 Mekanosensorisk information från ansikte och skalp går till principala nucleus trigeminalis, beläget i pons rostralt om dorsala column nuclei. Dessa tre nuclei projicerar direkt på thalamus. Axoner från nuclei gracilis och cuneatus bytar sida och stiger upp i lemniscus medialis. Vid denna överkorsning blir de kaudalt mest härstammande neuronerna mest laterala med de mest rostrala blir mediala. Parallellt med denna kanalisering förmedlar lemniscus trigeminalis information från principala nucleus trigeminalis.

Figure 7: Sensoriska nervbanor (tractus)
\includegraphics{bilder/sensorytract.eps}

Även om dorsala kolumnerna innehåller både proprioceptiva och taktila axoner så är de något segregerade då de proprioceptiva är mer ventralt belägna medan de taktila är mer dorsalt belägna. En liknande uppdelning förekommer i ryggmärgen.

Figure 8: Diagram över ryggmärgens principala fasciculi
\includegraphics{bilder/principalafasciculi.eps}

Neuroner som förmedlar smärta terminerar ipsilateralt i dorsala hornet i ryggmärgen. Jämfört med taktila och proprioceptiva är dessa neuroner tunnare och saknar ofta myelin. De förgrenar sig rikt i den vita substansen vid ryggmärgens bakre periferi i bakhornets förlängning och bildar Lissauers randzon, se Figur 8. Smärta och temperatur från ansikte och skalp nedstiger genom spinala trigeminala nervbanan för att sluta i nucleus tractus spinalis nervi trigemini, se Figur 9. Smärta och temperatur stiger anterolateralt i ryggmärgen genom tractus spinothalamus lateralis kontralateralt jämfört med stimulit. Även axoner från trigeminala neuroner korsar över och slår sig samman med uppåtgående fiber från rostrala ryggradssegment. Även smärtfiber är somatotopiskt ordnade med de mest kaudala lateralt belägna och och de mest rostrala medialt. Det anterolaterala systemet skiljer sig dock från lemniscus medialis genom att har både direkt och indirekt förbindelse med thalamus. Anterolaterala systemet består av tre uppåtgående nervbanor:

Figure 9: Hjärnstammen, dorsal vy
\includegraphics{bilder/dorsalbrainstem.eps}


next up previous contents
Next: Beröring Up: Kroppens sinnen - en Previous: Transmissionshastighet i olika typer   Contents
Bengt Ljungquist 2007-01-20